Inrätta ett natthärbärge – det handlar om mänskliga rättigheter

Postad den av mphoor

Anförande vid Kommunfullmäktige 150826 när motionen ”Inrätta ett natthärbärge för hemlösa i Höör” behandlades

”Vem är ansvarig?” frågar man ofta när någonting gått fel eller inte är som det ska. När det gäller hemlösa svenska medborgare är Socialtjänstlagen tydlig med var ansvaret ligger – på kommunen. När det gäller de utsatta EU-medborgare som kämpar för sin och sina familjers försörjning genom att komma till Sverige är tyvärr kommunernas ansvar inte lika tydligt framskrivet. Innan lagstiftningen förhoppningsvis ses över och förtydligas måste därför vi i denna politiska församling försöka resonera oss fram till var ansvaret ligger.

Ett vanligt svar på frågan om var ansvaret ligger är på hemlandet.

Rumänien har fått stora anslag beviljade från EU för att förbättra romernas situation i landet, men eftersom romerna inte är en prioriterad samhällsgrupp i Rumänien prioriteras inte frågan och arbetet går mycket långsamt. Det kommer antagligen att ta flera år, kanske årtionden, innan den strukturella och djupgående diskrimineringen av romerna bryts. Till dess kommer de fattigaste och mest utsatta rumänerna att tvingas bo i hus utan isolering även när vintern kommer med temperaturer på -30 grader, de kommer att behöva använda toaletter som egentligen bara är skynken över ett hål i marken, de kommer inte att ha möjlighet att försörja sig själva eller sina familjer, de kommer inte att kunna låta sina barn gå i skolan eftersom de inte äger några vettiga kläder, de kommer inte kunna köpa medicin till sina sjuka barn eller äldre släktingar. Och så vidare.

Efter Andra världskrigets fruktansvärda övergrepp mot miljontals människor enades Förenta nationerna om en ”Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna”. Resolutionen antogs av FN:s generalförsamling 1948, och godkändes av flertalet stater – inklusive Sverige. I artikel 25 skriver man följande: ”Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll.”

Ja, Sverige och EU ska göra allt vad vi kan för att de mänskliga rättigheterna ska respekteras – också i Rumänien. Men vi har samtidigt ett ansvar för att de mänskliga rättigheterna respekteras – i Sverige och i Höör.

Ett härbärge kringgår inte Socialtjänstlagen, ett härbärge går inte emot gällande EU-lagstiftning. Den s.k. Dano-domen från 2014 om att EU-migranter inte får ”ligga vistelsestaten till last” åberopas ofta när stöd till utsatta EU-medborgare kritiseras. Men det är inte så att det är EU-migranter som reser hit för att vara ”sociala turister” och försöka utnyttja den svenska välfärden. Hittills har inte socialförvaltningen i Höörs kommun mottagit någon ansökan om någon typ av stöd från någon EU-migrant. Det är alltså inte de fattiga rumänska romerna som kräver att få hjälp av oss i Höör, det är vi som bor i Höör som kräver att kommunen ska göra en liten insats för att ge dem tak över huvudet, viss trygghet och en viss anständighet. Det handlar om mänskliga rättigheter.

Fredrik Hanell, gruppledare MP Höör

Kommentera

Satsa på biogas – för klimatets skull!

Vid medlemsmötet den 12 november besöktes vi av Markus Paulsson, biogascoach från Lunds kommun. I Lund ligger man långt framme när det gäller biogas, och Markus är ensam i landet om sin yrkesroll.

Markus Paulsson, biogascoach

Biogas i Lund började med naturgas. 1985 byggde Lunds Energi ett gasnät för naturgas. Man kopplade samman nätet med Danmarks stamnät eftersom danskarna är stora producenter av naturgas. Gasnätet sträcker sig idag tillLund, Dalby, Södra Sandby och Revinge.

Orsaken till att man i Lund ville satsa på naturgas var stadens dåliga luftkvalitet. Gas blev ett sätt att få bort olja. I centrala Lund var bussarna en stor utsläppskälla av partiklar och kväveoxid. 1995 byggs det första tankstället för bussar. Gasdrivna bussar ger färre partiklar i luften, mindre kväveoxid och tystare bussar.

Det första tankstället för bilar kom 1996 och ligger på Gastelyckan. Idag går alla stadsbussar, renhållningsbilar och – lastbilar på gas, och dessutom många taxibilar.

Efter några år med naturgas kom insikten att naturgas är bra, men inte bra nog! Biogas ger låga utsläpp av hälsofarliga ämnen och låga utsläpp av klimatgaser. Görs biogas av gödsel minskas t.o.m. växthuseffekten – då frigörs nämligen inga metanutsläpp från gödseln.

De vanligaste källorna till biogas idag är avloppsreningsverk och matavfall. Än så länge gör man inte så mycket biogas från gödsel. Det fina med gödsel är att gödselvärdet bibehålls – det enda som försvinner i biogasreaktorn är metan och koldioxid.

Markus understryker att gasen inte är målet – den är ett medel. I Lund ska utsläppen av växthusgaser minskas med 50% från 1990 till 2020. Här blir biogas ett viktigt redskap för att nå detta mål.

Problemet just nu är att ekonomin i produktionen inte är bra nog för att få privata aktörer (särskilt bönder) att satsa. Det behövs i nuläget statliga stöd. På den offentliga sidan expanderar däremot produktionen.

När det gäller biogasbilar kan man generellt säga att en biogasbil är 25% billigare än en bensinbil per kWh (eller per mil). För att det ska bli ekonomiskt rimligt med ett tankställe behövs ca 300 bilar som tankar sitt årsbehov där. Ett tankställe kostar 3-5 miljoner kronor.

För den som vill satsa på egen biogasproduktion behövs en biogasanläggning. Gasen från en biogasanläggning innehåller ca 35% koldioxid och behöver därför ”uppgraderas” så att halten metangas blir 96%. En sådan uppgraderingsanläggning kostar 15 – 20 miljoner så därför är det viktigt med storskalighet.

Vill man satsa på biogas i Höörs kommun bör man titta på hur Lund gjort. Där har man börjat med kommunens transporter och den kollektiva trafiken och skapat en infrastruktur för biogas. När detta är gjort följer privata bilister efter. Ett intressant alternativ för en mindre kommun, som Höör, kan vara att bilda en ekonomisk förening. I Tomelilla och Simrishamn har man framgångsrikt sålt andelar i ett tankställe för ca 3 miljoner kronor. Kommunen har stöttat med en mindre del samt åtagit sig att köpa en viss mängd gas varje år.

Fredrik Hanell
Sekreterare MP Höör

Det här inlägget postades under , , . 2 kommentarer

Folkkampanjen för Gemensam Välfärd

Postad den av mphoor

folkkampanjen 1

Jag vill sprida att det har bildats en partipolitiskt obunden organisation vars syfte är att arbeta för utveckling av den gemensamma välfärden genom att påverka opinionen inför valet 2014, bl.a. genom landsomfattande manifestationer.

Den 21 september lyssnade jag i Göteborg till lärare och vårdpersonal som samlats till demonstration. Samtidigt demonstrerades det på 9 andra platser i landet, framförallt de stora städerna. Budskapet var att den behovsstyrda, generella välfärdspolitiken under mer än 20 års tid gradvis har nedmonterats och ersatts av en vinstdriven, marknadsstyrd ”välfärd”. Under paroller som ”valfrihet” och ”försvara välfärdens kärna” plundras våra gemensamma tillgångar. Skattesänkningar som först och främst gynnat de rikas och välbeställdas privata konsumtion underminerar den solidariska och demokratiskt styrda välfärden.

Resultaten är uppenbara. Från att ha varit världsledande i uppbyggnaden av en generell och relativt jämlik välfärd, har Sverige blivit världsledande i privatiseringar, avregleringar och en skenande ojämlikhet. Samhället slits alltmer isär av växande klass- och inkomstklyftor.

Det får vara nog nu av nedskärningar, privatiseringar och vinstdrift av vård, skola och omsorg! Vår gemensamma välfärd ska rustas upp och styras demokratiskt för människors behov och inte för vinstdrivna bolag.

Du kan gå med i Folkkampanjen genom att anmäla dig på http://valfardskampanjen.se. Där finns också mer information.

Partier kan – och bör uppmanas att – stödja kampanjen, genom att skriva under uppropet, uppmana sin medlemmar att delta i kampanjen och genom att politiskt och praktiskt på olika sätt stödja kampanjen.

Eta Christensson

1 kommentar

Omställning

Postad den av mphoor

Sällan känner jag mig så frustrerad som när jag tänker på Omställningen. Det beror väl på att jag är så starkt övertygad om behovet av en förändring. För så här kan vi bara inte fortsätta! Vi tillverkar vapen som dödar, vi behandlar djuren illa, vi preparerar hela vår tillvaro med kemikalier och fortsätter oförtrutet att sprida ut växthusgaser. För att inte tala om hur människor lider, över hela världen!

Men vad ska vi göra? Vad kan jag göra? Jag vrider mina händer i vånda, men det enda jag kan komma på är vi sopsorterar. För all del, vi har slutat flyga också, pannan går på pellets istället för el/olja, och vi handlar ekologiskt. Men det räcker inte, mer måste göras om en förändring ska ske.

Häromdan var jag inne på en sida som heter Omställning Sverige och kollade på vår kommun. Ett tiotal människor hade registrerat sig, men förutom två eldsjälar som engagerar sig för Permakultur, verkar inga aktiviteter pågå. De kanske tänker som jag: Vad kan vi göra?

Ibland spånar jag vilt:

Vi borde ha en träffpunkt, en lokal där vi byter idéer över en fika.

Där skulle vi lämna in allt vi inte behöver till secondhandförsäljning.

Vi kunde hjälpa varandra att bygga solfångare på ett billigt sätt,

och organisera förmedling av lokalt odlad mat och annat nyttigt.

Vi kunde utbyta tjänster av olika slag.

Vi kunde träffas och koka ansiktskräm och kroppslotion tillsammans,

överhuvudtaget utbyta kunskap, matrecept, hälsotips.

Organisera besök hos våra gamla.

Ordna gemensamma fester och ha roligt tillsammans.

Och varför inte en bilpool, som de har i Lund?

O, så uppiggande det är att kläcka idéer! Men sedan sitter jag där igen och låter hopplöshetens tankar ta över. Vad spelar det för roll, även om vi skulle satsa allt på en liten lokalgrupp? De stora besluten tas över våra huvuden och det finns inget vi kan göra för att förhindra en katastrof. Eller?

Eta Christensson, MP Höör

Kommentera

En smak av framtiden

Postad den av mphoor

Den genomsnittlige svensken äter varje år 86 kg kött. De senaste 20 åren har köttätandet i Sverige ökat med 50%. En växande andel av köttet som äts importeras från länder där djurhållningen är betydligt sämre än i Sverige. Ett ökat köttätande betyder mer välfärdssjukdomar (t.ex. övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar), fler slaktdjur som lever allt sämre liv och dessutom en stor miljöpåverkan.

På en global nivå står uppfödningen av köttdjur för omkring en femtedel av växthusgasutsläppen. Det betyder att köttindustrin står för en större andel klimatpåverkande utsläpp än all världens trafik.

Det finns därför all anledning att sträva efter en minskad köttkonsumtion. Det behöver inte alltid vara fel att äta djur, men den storskaliga köttproduktionen är moraliskt och miljömässigt tvivelaktig. Det kött vi äter bör komma från ekologiska (t.ex. kravmärkta) jordbruk där djuren föds upp på naturbete. Köttet blir då bättre att äta, med fler nyttiga fettsyror, samtidigt som vi får behålla vårt vackra och biotoprika odlingslandskap.

Man får naturligtvis betala lite mer för svenskt, ekologiskt kött jämfört med industriellt producerat kött från andra länder. Men med en minskad köttkonsumtion får vi istället en situation där alla parter tjänar på förändringen. På Georgshillsskolan i Hörby har man satsat på närproducerat och ekologiskt, utan att behöva lägga mer pengar på skolmaten.

I flera av landets kommuner diskuteras nu möjligheten att införa en köttfri dag i skolmatsalarna. I Lund havererade tyvärr diskussionen eftersom man i kommunfullmäktige fastnade i en debatt om vegetarianism istället för om det saken gäller: en minskad köttkonsumtion. Kan Höör vara modigare och våga fatta ett beslut grundat på förnuft och miljöhänsyn?

Mer att läsa:

Naturskyddsföreningen:
http://www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/ata/kott/

Köttfri måndag:
http://kottfrimandag.se/

Jonathan Safran Foer: “Äta djur” (boken kan lånas på biblioteket i Höör eller Tjörnarp)
Peter Singer: “Djurens frigörelse” (boken kan lånas på biblioteket i Höör)

PS Om du redan nu vill prova att äta vegetariskt en dag i veckan erbjuder föreningen Djurens Rätt vegetariska startpaket med recept och tips. SMS:a ordet VEGO till 72120 för att få ditt paket hemskickat gratis (du betalar bara normal sms-taxa)!

Fredrik Hanell
Miljöpartiet de Gröna Höör

Kommentera

Gustav Fridolin kommer till Höör!

Postad den av mphoor


Gustav Fridolin kommer till Höör, Hörby och Eslöv den 10 maj.
Programmet ser ut så här:

13.00 ”Gröna lösningar för företagare.”
Gustav talar på Aktivitetshuset i
Hörby, Tvärgatan 2A.
15.00 ”Snacka om att vara ung!” På ungdomshuset Gasverket i Eslöv.
17.30 ”Vilken skola vill vi ha?”
Föreläsning på Höörs bibliotek.

Alla välkomna. Fri entré.
Arrangörer: Miljöpartiet de Gröna i Höör, Hörby och Eslöv.

Det här inlägget postades under , , , . Kommentera

Höör som Fairtradekommun (?)

Postad den av mphoor

För 2 år sedan lämnade jag in en motion till Kommunfullmäktige i Höör med ett förslag att man ska undersöka möjligheterna av att göra Höörs kommun till en Fairtrade City. Igår gick den äntligen igenom. Det betyder inte att Höör i slutänden säkert blir det, men det är i vart fall en bra början. Nu ska enligt motionen en grupp tillsättas med syfte att ta reda på vad det innebär att vara en Fairtrade City, vad som krävs och vad det kostar.

Över 50 kommuner i Sverige har hittills blivit Fairtrade Cities. I Skåne är det Malmö, Lund, Landskrona och Ängelholm, och Helsingborg sällar sig snart till dem. Det betyder att man i dessa kommuner arbetar för en hållbar utveckling genom att stötta bl. a. kaffe-, te- och bananodlare så att de får rimliga löner och kan bygga skolor och sjukstugor i sina byar.

Om du vill läsa mer om Fairtrade City gå in på http://www.fairtrade.se/

Vill du läsa motionen i in helhet hittar du den på http://www.mp.se/templates/Mct_177.aspx?number=204704

Eta Christensson

Kommentera

Kongressrapport, del 1

Postad den av mphoor

Solnedgång över Klarälven

När jag sitter och skriver utkastet till detta blogginlägg åker vi genom ett regnigt Östergötland med X2000. Längs nerlagda stationshus och nyutsprungna träd tänker jag tillbaka på kongressen jag och Susanne just varit på. Det har varit några omtumlande, inspirerande, tuffa, intressanta och roliga dagar.

Att få förmånen att vara med att välja nya språkrör är få förunnat och naturligtvis var detta en av höjdpunkterna på Karlstads kongresscenter CCC. Vi tror att Åsa och Gustav kan fortsätta det goda gröna arbetet efter Maria och Peter. Tillsammans med andra Gröna idéer går vi en ljus, positiv tid till mötes. Carl Schlyters tankar om sänkt arbetstid för att begränsa tillväxten var vi på några intressanta seminarium om. På cogito.nu kan man läsa lite om tillväxtens problem och utmaningarna med att möta den urholkning av jordens resurser som denna har samband med. Frågor som ställdes var hur vi ska lyckas att effektivisera oss / öka tillväxten med 4%, samtidigt som vi minskar utsläppen med ett par procent varje år? Kan vi om 5 år arbeta 30% mer effektivt än nu? Hur går detta ihop med ett hållbart synsätt på vår miljö och arbetsmiljö? Inte alls…

En annan höjdpunkt, i alla fall för vår del, var kongressens beslut rörande vinster i friskolor. Mer om detta kommer i ett senare inlägg någon gång de kommande dagarna.

Pratet om att Miljöpartiet blivit lite för strömlinjeformat var en av få negativa saker. Det finns i och för sig radikala idéer i partiet men dessa kommer inte fram eller blir nerröstade. Det är lite synd. Gustav Fridolins utmanare Joakim Pihlstrand-Trulp var en person vars budskap inte riktigt gick hem. Min fundering var om ett stort parti verkligen kan ha radikala idéer? Går det överhuvudtaget att kombinera?

Det fanns många bra saker som gladde oss på kongressen. Den mångfald och kunskap som finns i partiet tror jag saknar motsvarighet i något annat parti. Jag gladdes åt de många unga drivkrafterna inom partiet som gör att partiet tryggar tillväxten (!) av nya kommande språkrör. Jag gladdes åt de äldre människorna med den erfarenhet de har. Jag gladdes åt att Perus lokalavdelning fanns på plats, representerad humoristiskt av Yuri Silva.

Jag gladdes åt Johan Söderpalms Skägg. Det var ett riktigt snyggt skägg. Han tippade i rulltrappan efter ett pass i plenum att Miljöpartiet skulle få 27,5% i nästa val. Det hade inte varit så dumt.

Jag gladdes åt den mänskliga värmen som finns, trots skilda synpunkter. Respekten för varandra var riktigt skönt att ta del av.

Jag gladdes åt att en överväldigande majoritet i Plenum var medlemmar som gått med de senaste 3-4 åren. Det gick rysningar i kroppen när man såg alla uppsträckta händer…

Susanne får en autograf av Maria Wetterstrand.

…och naturligtvis gladdes vi båda också av att få träffa gamla och nya språkrör i olika situationer, andra lokalavdelningars medlemmar och att jag och Susanne firade vår 2 årsdag dagen innan kongressen drog igång med en väldigt god middag på en av restaurangerna i Karlstad…

2 kommentarer

Det hållbara samhället

Postad den av mphoor

I dessa dagar av sorg över händelserna i Japan undrar jag om det hade varit möjligt att förebygga skadorna. Det är förstås svårt att veta om man inte har bott på platsen. Men detta handlar ju inte om en fattig befolkning som bygger sina skjul var de kan, utan om ett rikt, högteknologiskt samhälle som har möjlighet att välja. Att då bygga och bo vid en kust där tsunamivågor kan slå in borde väl undvikas? Och att bygga kärnkraftverk i ett jordbävningsområde framstår för mig som direkt tanklöst.

Men lika tanklösa är vi i Sverige. Att satsa på kärnkraft måste ju i alla lägen ses som ogenomtänkt och överoptimistiskt. Alla som förespråkar kärnkraft talar om hur säkert det är. Men ingenting är 100% säkert, det vet väl varenda livserfaren människa. Vad som helst kan hända, hur osannolikt det än verkar. Och när det väl händer en allvarlig olycka i ett kärnkraftverk, då är skadeverkningarna oöverskådliga och varar oändligt lång tid.

Ingen kan ta ansvaret för sådana skador, vad de än säger, varken ägarna eller staten. När katastrofen väl har inträffat kommer vi att stå där med vår förtvivlan och undra varför vi inte valde annorlunda medan tid var.

 

Eta Christensson

Miljöpartiet De Gröna, Höör.

Kommentera

Delaktighet och samhällsansvar

 

 

 

 

 

 

I många år har jag inte kunnat föreställa mig att jag en dag skulle vara politiskt aktiv och t.o.m. sitta i en kommunal nämnd. I likhet med många andra har jag tänkt att det bara är en viss sorts människor som ägnar sig åt politik och att jag absolut inte hör till dem. Särskilt i nyandliga kretsar och bland utövare av alternativa terapier är det mycket ovanligt med intresse för politik. Det är mer verkningsfullt att meditera och fokusera på kärleksfulla energier, menar man. En del anser dessutom att det politiska systemet är korrupt, omöjligt att påverka och att det inte är lönt att spilla sin kraft där. Man hyser förakt för alla politiker och tror dem inte om att i realiteten vilja medverka till förändringar som skulle ge oss ett bättre samhälle med utrymme för alla människors kreativa förmåga och delaktighet.

Jag tror också det är viktigt att meditera och fokusera på kärleksfulla energier. Det är där vi ska börja. Men det hindrar väl inte att vi också engagerar oss i världen. Den som har idéer till förändring och vill ha ett annat samhälle borde väl just ge sig in i politiken och försöka påverka utvecklingen. Det är ju därför jag har gått med i Miljöpartiet, för att jag vill delta i samhällets utformning. Visst, jag har bara varit med ett år nu och vet inte hur det kommer att gå i längden. Kanske kommer jag att köra huvudet i väggen. Men jag vill åtminstone ge det en chans.

Förresten tror jag inte det är sant att det bara är en viss sorts människor som engagerar sig i politik. Lyckligtvis verkar det vara alla möjliga sorter, lika olika varandra som du och jag och alla andra. Människor är unika, men vi måste också gå samman och lösa våra gemensamma problem. Det är ju vi som är samhället.

Eta Christensson
Miljöpartiet de Gröna i Höör

 

Kommentera

RSS Prenumerera